>Läste det här inlägget om kärleksspelet av Att Vara Någons Fru. Hon är ju så duktig på att skriva, man tappar andan. Läs det, för det är så härligt!
Fick mej att tänka på min egen kärlek. Jag och R har varit ett par i tio år i Februari, och jag är fullständigt övertygad om att det finns ingen som han i resten av världen. Jag läste i en bok en gång, en fras som etsat sej fast i mitt hjärta;

”Du har sagt min namn som ingen annan man,
och jag kommer lyssna efter det resten av mitt liv”
Måste återge ett typiskt sms utbyte mellan oss, så ni får en inblick i vad vi två känner för varandra:
”Gud vad jag älskar dej. Ibland slår det till som en blixt, en intensiv uppenbarelse av frid, glädje och nästan smärta för det är alltför skört, starkt och sinnesjukt vackert samtidigt i sin intensittet. Du gör mitt liv till MER.”
”Jag förstår vad du menar, hjärtat. Du gör mej så lycklig, att förlora dej skulle förstöra mitt liv. Det gäller att ta vara på det fantastiska i vart ögonblick tillsammans, för att få vara med dej är något fantastiskt! Jag älskar dej så!”