>Jag lever med en skald, och det han skaldar om är, är sitt eget kompromisslösa synsätt på det vi kallar LIVET. Han är diktar poetiskt och färggrannt, rått och hämningslöst, gränslöst, provokativt och meningslöst. Ibland blir jag trött och orkar inte, men ibland fylls jag av en avgrundsdjup nyfikenhet på dessa vansinnesfyllda klokheter och de avskyvärda kommentarer till det som anses värdefullt för de flesta av oss, han fyller sina dikter med.
Jag vet inte vad man kan kalla dom, dessa skapelser… Man måste kasta av sej sina föreställningar om vad poesi är, för att kunna uppskatta vildheten i hans stycken.

BÄTTRE FÖRSENT ÄN ALDRIG


Bortom sammanhangets illröda tråd
går vi hand i hand, fot i fot, du och jag,
förnöjda på ett slentrianmässigt vis
med att spatsera rätt igenom horisontens skära pappridå,
och upptäcka på andra sidan att vi redan
luftat grannens cykel.
Sanningens elixir fick vi på köpet
vilket vi enligt loggen tyckte var ”acceptabelt!”.
*
Vad skulle egentligen hända ifall vi lät
händelserna gå i förväg?
Skulle vi då stelna i en evig posé
medan händelserna lugnt traskar
längre och längre bort från oss?
Skulle vår favoritserie någonsin gå i repris,
eller skulle vi få lära oss att leva utan elektricitet
som ibland när det är strömavbrott?
Är det inte sant – nu när vi härmapar fram det –
att det finns en värdighet i att vara
likgiltig inför andra människors lidande
som rättfärdigar allt lidande, och på ett
triumfartat vis återupprättar allt hopp?
En stjärna brinner ju inte mindre starkt
därför att någon ger den parkeringsböter
så varför skulle min kuk bli monogam
därför att ditt hjärta krossas?
*
Där natten drar fram, som en ihålig svart våg,
för att fingra på hemligheternas könsorgan,
slår vi oss på tummarna för att fira
att våren äntligen kommit,
redo att packas ner igen och skickas bort.
*
Ibland minns man att man glömt något, men inte vad.
Ibland minns man något som aldrig skett, och är lika
skamlöst lycklig för det.
Därför kom det som en total överraskning
att du slagit på husvärmen, just för oss.
Helt klart mycket fyndigt, men det är trots allt
bättre att vara ett sexobjekt än att
vara någon annanstans.
Den bästa komlimang man kan få är:
”Utan dig skulle mitt liv enbart vara
ett tomt och värdelöst skal, lika värdelöst
som skitränderna i toaletten! Du är vad som
skänker mitt liv någon slags meningsfull kontext
att hantera denna virtuella verklighet i!”.
*
Jag älskar hur sant det är, älskade,
när du säger det till mig, att utan mig
är din existens totalt meningslös.
Jag hoppas att du alltid känner så.
*
En gång byggde jag en båt som sjönk direkt.
Detta var innan hav eller vatten existerade.
Och stjärnorna som såg på red på en våg,
svart, ihålig, som det hjärta
natten glömde kvar när gryningen steg
och med sina första ivriga strålar förvandlade
våra väsen till strömmande vatten, nonchalanta hav.
*
Likt ett plåster över ett färdigläkt sår
har vi överträffat våra förväntningar,
också dom som aldrig ställdes.
*
Så härligt att vingla hem, denna dystopiska nyårsmorgon,
med vakuum i lungornas krockkuddar och hattlösheten
på sned. De elektriska strypkopplena
fyller sin funktion som en metafor för detta.
*
Vad jag älskar med dig är att du är så förutsägbar,
som en enorm lottovinst man har råd att slarva bort.
*
Jag minns att det knackade på dörren
och att jag öppnade, men inte vad det har för
relevans för ”vår sak”.

av R Persson

Annonser